Hannah gjorde en imponerande insats på Tiomila förra veckan men inledningen på SM-loppet blir dålig. Hon lyckas inte hålla nerverna i schack och börjar söka kontrollen alldeles för tidigt. Ett misstag som kostar 30-40 sekunder.

- Grejen var ju att jag hade en plan och att ta det lugnt till ettan och tvåan för att få in tekniken och hitta flytet. Så när jag bommar känner jag direkt att jag blir stressad och tänker att nu är det kört för jag vill ju verkligen komma topp tre. Men sen så tänker jag på att Freja (Hjerne, Tumba-Mälahöjden i D20) låg ju efter med typ tre minuter på kvalet men sen vann hon ändå sitt kval med en minut. Och då kommer känslan att nu köttar jag bara på och gör så bra jag kan.

Vid ettan ligger Hannah 33:a av 41 startande i A-finalen men till tvåan tar hon en sträckseger och har klättrat till tia.

- Stressen brukar göra att jag bommar ännu mer men just denna tävling så tror jag att det nästan blev en fördel. Det gjorde att jag pushade ännu hårdare resten av banan och jag tänker att den bommen kan ha gjort att jag kom trea för annars hade jag kanske inte orkat trycka på lika hårt.

Till de efterföljande kontrollerna navigerar Hannah stabilt och självförtroendet växer vilket ger henne en positiv spiral och kontrolltagningarna fortsätter att bli allt bättre. Till tolfte kontrollen bommar de som ligger trea och fyra med Hannah tvärt om tar den klockrent. Därmed är hon uppe på tredje plats och den placeringen ser hon till att hålla genom att vara snabbast både till sistakontrollen och till mål.

På söndagens stafett-SM är 18-åriga Hannah förstasträckslöpare i Göingarnas D20-lag. Att hon är yngre än sina konkurrenter är inget hon direkt tänker på. -Jag gillar ju första sträckor. Tycker om när det är hetsigt så jag tyckte bara det skulle bli kul. Det var ganska stor skillnad på denna stafetten jämfört med Tiomila. Tiomila är typ fem gånger så mycket folk.

- Jag får ettan bra och av de som har min gaffel (gafflingsalternativ) så tar jag den först. Sedan har vi återigen gaffling så vi tar olika vägval, men lite innan tvåan kommer de ifatt mig och då glider jag med på deras gaffel och missar därför min tvåa lite. Och då tänker jag att nu är det lite samma som igår för jag vill ju komma in som topp tre på stafetten också.

Hannah genomför sedan loppet på samma sätt som dagen innan och för varje kontroll som tas så verkar tempot öka och misstagen minska för att slutligen växla över till Tuva på andrasträckan sex sekunder efter ledande Västerås SOK.

Varför går det så bra för Hannah?

- Jag vet inte exakt men jag har haft en bra grundträning och jag har faktiskt känt mig väldigt stark på senare tid. Känner att orienteringstekniken börjat sätta sig. Innan har jag känt att det varit min svaghet. Och här i Värmland är det ganska tung terräng och man sjunker liksom ner när man springer. Och jag gillar ändå det väldigt mycket för det känns som att jag kan få ut min styrka. Jag gillar när man får kämpa lite och det är lagom backigt.